wikstrands

Det är så mycket jag skulle vilja göra, ta tag i och har velat göra länge, när dörren äntligen öppnas för att göra det så känns det inte lika spännanden längre. Eller jo det gör det men kommer det vara värt det?

Dilemmat som jag stött på och spökena som härjar runt blir ibland för mycket för mig att hantera och då visar det sig i huvudvärk och sömnlösa nätter. 

Jag borde vara ett steg närmare mitt mål men vad är det när man inte har någon att dela glädjen med? 

 

Det borde inte behöva vara så omständigt allt, jag hade sagt till mig själv att hålla det enkelt, att ta en dag i taget men nu tar kontrollbehovet över och jag börjar mer och mer känna paniken som kommer över mig.. skrämmande att det kan påverka så mycket enbart för att jag inte har koll, ingen kontroll. 

 

Jag tror det bästa vore att släppa allt och leva idag men samtidigt så vill jag ha kontrollen på vad som händer imorgon och det är ingen bra kombination. Får låta tiden besluta vad som ska ske och inte. 

 

Jag vet att jag skulle behöva ha en bil men jag är minst lika kluven med det, vilket märke, vilken typ, pengar.. allt sätter verkligen grill i huvudet på mig. Jag orkar inte ta tag i något längre. Har fortfarande inte fått upp gardinerna i lägenheten men just nu vet jag inte ens om jag vill bo kvar där. 
Det är så mycket som spelar in och jag måste verkligen sluta föreställa mig hur jag tror att det kommer bli för jag blir alltid lika besviken. 

 

 

Nej om jag skulle ha gjort något vettigt de sista timmarna på jobbet innan jag tar en tidig hemgång..